- Allmänt

I söndags morse började vattnet gå lite smått. Ett besök på förlossningen på kvällen visade att det troligtvis inte var vattnet utan "slemproppen". Vi fick åka hem igen och återkomma nästa morgon om det fortfarande kom vatten. Igår morse åkte vi alltså tillbaka för en undersökning till som visade att det visst var vattnet som hade gått. Jag som sett på för mycket amerikanska filmer hade ju föreställt mig att allt vattn skulle gå som en stor sjö och att jag skulle skrika på Freddan att "nu är det dax"! Men så var alltså inte fallet. Barnmorskorna bestämde att vi skulle komma tillbaka på tisdagmorgon för igångsättning eftersom ett barn helst ska födas inom 48 dygn efter att vattnet gått. I morse var vi alltså här på bestämd tid 7,30. Det var fullt upp på förlossningen så vi fick vänta till 11 innan barnmorskan tog hål på den sista hinnan och det som jag trodde var värkar (HA HA HA) kom igång lite smått. Jag mådde bra, andades i varje "värk" och spelade frågesport med Freddan, tänkte med andra ord att "den här förlossningen går ju som en dans". Tills barnmorskan kom in i rummet och sa 'här är det inget värkarbete på gång ser jag på ctg-kurvan, vi sätter in värketimulerade dropp! Klockan var runt 13,30 och vi trodde att den kanske skulle ta någon timme för värkarna att komma igång. Döm av min förvåning när första värken kom efter 5 minuter. Första timmen med värkar var jag stark och körde bara med andning. De 4 sista timmarna är en dimma tack vare lustgasen. Hade tänkt innan att kanske inte använda det eftersom jag inte trodde att jag skulle tycka om att förlora kontrollen. Idag ville jag inget hellre än att försvinna bort från smärtan i ångorna. Efter vad som kändes som jag vet inte hur kort/länge började paniken komma av smärtan, allt jag ville var att stänga av det värketimulerade droppen och åka hem. Jag fick sterila kvaddlarvilketgjorde galet ont men förminskade smärtan i långa loppet. Jag blev undersökt och var öppen fem cm. Jag har hört att man normalt öppnar sig 1cm kvar och förstod då att det var typ 5 timmar kvar på förarbetet och började febrilt fundera på hur jag skulle slippa ur det här. Ryggmärgsbedövning skulle jag ju inte under några omständigheter ha mest med tanke på eventuella bieffekter. Eller? Skulle det vara så att jag motförmodan skulle bli förlamad någon dag så var väl inte det hela världen, vi är ju ändå på ett sjukhus och där finns det ju rullstolar! Blir undersökt igen efter 45 min och är då öppen 8 cm redan, det är med andra ord för sent för ryggmärgsbedövning. Jag vill dö men en höjning av lustgasen och freddan som stod och viskade om olika härliga platser vi varit på fick mig ändå att klara de sista två centimetrarna som inte ens tog en timme. När jag väl var i krystningsvärkarna kändes det faktiskt bättre, här gällde det ju att leverera och ju mer jag tog i desto snabbare skulle vi ju få träffa Skruttbullen! Det tog inte ens en timme till innan jag tröck till för sista gången och fick upp världens finaste lilla kille på bröstet. Känslan av att få möta sitt barn för första gången samtidigt som all smärta bara försvann är absolut det bästa jag har upplevt! 18,45 föddes han och jag har inte sovit en blund sen dess. Varför? Jag vill inte missa en sekund av honom! ( och jag vågar inte heller somna utifall han skulle sluta andas.. Ska snart väcka Freddan så han får vara andningsvakt när jag sover. Jag vet, vi måste jobba på det)

3890 gram

51 cm

Världens finaste

Äntligen kom snön!

Den nakna sanningen

Vecka 39. Snälla lilla Skrutt du kan väl komma ut nu??

Husfix

Vi spenderar dagarna med att köpa möbler och inredning osv till huset, packar upp lådor och planerar. Det är så otroligt roligt och mysigt att fixa ett hus som är perfekt för oss och den lilla familj som vi snart blir. <3

På tal om det, finns det någon födarställning som man inte behöver böja knäna i? Igår lyckades jag nämligen trampa snett i trappen och vrida knät à la Åre 2010.. Det har ju en tendens att sitta i ett tag om man säger så.

Barnrummet blir såå fint!

Vårt nya hem

Imorse gick sista flyttlasset till Ljungsbro, så nu är vi inte längre stadsbor. Dagen har gått i ett även om jag mest tittat på Freddan som burit lådor och städat. Men nu så, nu ligger vi här nyduschade (jag har inte duschat på tre dagar pga nerpackade handdukar, hårblåsar osv) i en renbäddad säng i vårt HUS! Drömmen.

Bilderna säger ju ingenting om hur huset ser ut, men ni ska såklart få bilder från varje rum så fort målarna är klara alla möbler är på plats!

Vinterljus

Ett stort plus med att bo i Linköping är faktiskt att det varje vinter ordnas Vinterljus i stan! Idag tog vi en skön kväljs promenad för att kolla in årets ljus, det är verkligen supermysigt!

Sobelstigen 27

Vi har letat länge och funderat fram och tillbaka om vi ska vänta med att flytta tills Skrutten blir ungefär ett år eller om vi borde flytta innan. Men nu har vi slagit till; vi har köpt hus! Det känns såklart jättespännande och framförallt skönt med alla bekvämligheter som egen tvättmaskin, diskmaskin, inga jobbiga trappor osv. Det bästa av allt är att vi flyttar om två veckor!

Nu ska vi ut och kika på tapeter!

Babyshower

Igårkväll var jag på min Babyshower, anordnad av mina underbara tjejer! Massa god mat, skratt, mys och fina presenter till Skrutten.

Sushi

Ni som känner mig vet ju att sushi är min absoluta favoriträtt, om man nu har någon sådan som 25 -åring. Freddan som egentligen inte gillar fisk har också kommit in i någon cravingliknande relation till sushi så igår testade vi att göra egna makirullar hemma. Jag måste ge oss godkänt med tanke på att det var första gången!

En månad

Förlossningen börjar närma sig med stormsteg, en månad kvar till BF. För min del skulle han kunna få komma någon vecka tidigare, för snart orkar jag inte vänta länge!

Bm

Kom precis hem från barnmorskan, allt ser bra ut och Skrutten är fixerad med huvudet neråt! Duktig bebis!

Inför halloween

Jag fick en "läskig" sår-tatuering av Otto igår. Tyckte mest den var lite rolig tills jag inatt var uppe på ett av mina tio nattliga toabesök och fick en lättare hjärtinfarkt när jag tittade ner på magen. Vad var det för hemskt sår jag hade där? Hade Skrutten försökt ta sig en annan väg än tänkt? Hade jag råkat skada mig så hemskt i sängen? Frågorna hopade sig i några skräckslagna sekunder innan jag, när jag i panik var på väg att väcka Freddan, kom på att jag gjorde en tatuering igår. Otto hade rätt, de är superläskiga!

En höstpromenad i Tinnerö Eklandskap

v31

Har hört talas om att något som kallas gravidglow ska uppenbara sig i sista trimestern. Vart är mitt?

En kväll mitt i veckan

Omg

När blev magen såhär stor??!

v30

Idag var vi hos barnmorskan så vad passar bättre än en liten uppdate?

Skrutten

Väger runt 1,3 kg och är ca 37 cm lång från topp till tå. Han har varit i magen i 204 dagar och bör stanna där 76 dagar till. Han är väldigt rörlig på både dagarna och nätterna nu för tiden, och dansar ibland när han hör musik.

Therese

Har hittills gått upp 10 kg och tycker att det skulle kunna räcka där. Älskar att känna Skrutten röra sig i magen och att fylla på hans garderob med diverse must haves. Börjar inse att magen är rätt stor nu när tankar som " är det något mer jag ska göra när jag ändå är här nere" slår mig när jag står böjd för att knyta skorna eller dylikt. Börjar bli lite otålig på att vänta tills 15 december!

Senaste veckan

Förra lördagen åkte jag till Stockholm för att möta upp Malla och Mamma för en tjejhelg. Supermysigt! Tiden spenderades främst till shopping och den som fick mest nytt i garderoben var faktiskt den änsålänge ofödde Skrutten! Jag hann också catcha upp med Carro, Rebecca och Lisa en snabbis. Efter Stockholm åkte jag till Torsång och myste med familjen P några dagar.