Jag har precis avklarat mitt första ensamma arbetspass och det gick riktigt bra ! I och för sig hände det inte speciellt mycket på hotellet idag, men jag är nöjd med min insats ändå . När jag gick hem genom staden slog det mig att det var folk och rörelse även fast klockan passerat 22, något man oftast inte är van vid i exempelvis Borlänge. Detta fick mig att tänka på hur mycket jag gillar Linköping. Den här staden har på ett sätt gett mig så mycket, och för varje dag känner jag mig mer och mer hemma. Ni vet filmen jag skrev om igår, jag tror jag stjäl den titeln för att förklara min känsla just nu " Lyckan, kärleken och meningen med livet". Tack Söndermarken!
Ett frågetecken återstår dock; varför har inte Pizzafiket öppet längre än till 22 på lördagar ?
Sleep tight