Det finns en risk att det här inlägget kan bli aningens flummigt, eftersom jag inte riktigt vet vad som är poängen med det hela. Jag sitter och lyssnar på en gammal spelningslista på Spotify som tar mig tillbaka till Mars/April förra året. Jag blir imponerad över två saker, först och främst att några melodislingor eller textrader verkligen kan förflytta mig bakåt i tiden, lika bra som en tidsmaskin. Jag känner känslor, ser minnen och kan till och med känna lukter från då. Minns exakt vad jag gjorde,tänkte och vart jag var när jag lyssnade på olika låtar. Just den perioden Mars- Juni 2010 är egentligen en period jag helst aldrig återvänder till, men nu när jag genom musiken väl är där för en stund kommer jag att tänka på det andra som gör mig imponerad. Och det är människans sätt och möjlighet att återhämta sig och gå vidare. Hade du frågat mig då, hade jag i princip lika väl kunnat ge upp. Allt var förstört och framtiden vad var det? Nu sitter jag här ett år senare och blir som sagt imponerad över människans sätt att läka och känner mig starkare än någonsin. Therese 2.0. Och jag säger det igen , what doesn´t kill you makes you stronger.