Eftersom Freddan är borta tills på lördag måste jag konstant hitta på saker att göra för att inte bli uttråkad. Därför rotade jag fram "Solen i ögonen", dokumentären om Lars Winnerbäck. Och jag kan inte sätta fingret på vad, men det är något extra speciellt med hans musik. Jag grät, jag skrattade och log i en och en halvtimme- tack för det!